Bullbloggen

Monday, October 29, 2007

MITT RÄTTA JAG

Jag är ingen ängel (surprise va?). Ingen helt godhjärtad människa som vill alla väl och hatar krig och orättvisor mer än något annat. Jag är en komplex person med åtskilliga mindre bra drag även om jag på något märkligt sätt ofta lyckats dölja dem. Jag vill att folk ska veta det - vill inte framstå som någon djälva Pollyanna. Visst - jag ställer upp för mina nära och kära, hjälper gamla tanter i huset med både det ena och andra, köper Aluma och skänker då och då pengar till något behjärtansvärt ändamål. Men mina vänner: DETTA ÄR INTE PÅ RIKTIGT!! Det är en fasad, en skådespelare som iklätt sig mina kläder och spelar rollen Erika - ofta med bravur faktiskt. Den verkliga Erika gör det mesta med beräkning. Om jag lyssnar till en kompis problem förväntar jag mig att hon/han lyssnar dubbelt så länge på mina. Om jag ger pengar till någon eller något antar jag att en högre makt registrerar detta och ger mig mångfaldigt tillbaka (Här på jorden tack! Vem fan vill ha sin lön i himlen?) Om någon sårar mig så säger jag kanske: det gör inget, det glömmer vi! Men icke … här har vi fröken långsint in persona. Här glöms ALDRIG en oförrätt och hämnd är som sagt ett ljuvligt tillstånd!

Sunday, October 28, 2007

I'm back!

Hej! Nu är jag här igen. Nästan ett år äldre än sist men inte det minsta klokare - vare sig på mig själv eller världen i övrigt.
Det är en strålande höstsöndag, men jag hade föredragit strilande regn i stället. Fast man kan ju inte få allt. En timme längre har vi i alla fall fått sova idag. Har tillbringat de tre senaste dagarna med att inköpa, frakta hem och montera ihop en ny tv-bänk till föräldrarna. Det gick bra i den bemärkelsen att vi lyckades undvika att slå ihjäl varandra. Dock har alla kopplingar till video, dekoder, hörförstärkare mm inte riktigt kommit på plats. Suck …
Normala människor utnyttjar förmodligen denna eftermiddag till att gå sköna promenader i det fria o dyl. Jag, däremot, har tagit ett glas vin, ett litet runt piller som jag hittade på väskbottnen och som säkert är bra för nåt, och krupit ner under täcket i sängvärmen. Här tänker jag stanna tills min älskade hund tvingar mig ut på nästa runda. Han är förresten lite hängig han med. Låg hos mig i sängen över en timme i morse och nyste o snörvlade. Kanske en hösthundförkylning på g.

Kram så länge från Eldis & Fisis!

Monday, February 05, 2007

Lyxresa över sundet











Intet är som väntans tider. Bättre sent än aldrig. Den som väntar på nåt gott … Nu är jag här igen mina vänner. Och det med besked!

Ni vet ju redan att jag inte bara är snygg utan även smart. Och denna intelligens har emellanåt skänkt mig en del extrainkomster, trevliga utflykter och oumbärliga tingestar typ Radio Malmöhus-muggar eller signerade foton av Magnus Härenstam.

Senaste vinsten var en week end-tripp till huvudstaden på andra sidan sundet. I fredags morse bar det av och denna gång blev det min underbara, vackra och kloka namne med c som fick äran att tillbringa en helg med mig. Resan över förlöpte utan problem och väl framkomna begav vi oss till fots till det lyxiga hotellet där ett fräscht rum med härliga sängar, fantastisk utsikt och välfyllt barskåp väntade.

Efter uppackning av medhavt bagage bar det av till Tante T på Vesterbo. En dejlig liten tesalong som erbjöd 65 olika sorters te att välja bland. Det tog sin lilla stund innan min kära väninna kunde bestämma sig, men det var det värt. Hade det inte varit för det grötiga språket och alla tavlor på den inhemska kungafamiljen som prydde väggarna kunde man nästan tro att man befann sig i London.

Därefter blev det shoppingrunda på stan som avslutades med en språngmarsch i ösregn tillbaka till hotellet.

Efter välbehövlig vila, dusch och var sitt glas vin var det dags för kvällens förlustelser. En charmig dansk man (jodå, det finns sådana!) i receptionen beställde fram en taxi till oss och sedan bar det av i värsta Sex and the City-stil till den trendiga italienska restaurangen. Redan i dörren blev vi mottagna av en äkta italienare. Napoletanare förvisso, men man kan ju inte få allt … Vi slog oss ner vid ett litet bord nära baren - förstås - och blev förevisade den digra menyn. Medan vi valde och vrakade bland läckerheterna bjöds vi på söta drinkar. Don efter person! Sedan frossade vi i bruschetta, pasta med nötsås, grillad svärdfisk, tiramisu och frisk citronsorbet. Till detta ljuvliga viner och fylligt välsmakande kaffe. Efter fyra timmars ätande, pladdrande och flirtande med brunögda snyggingar bar det iväg tillbaka till hotellet. Köpenhamnsnatten var kall och klar där vi glada i hågen skuttade fram på Ströget, nöjda o lyckliga över vår fina dag.

Morgonen efter dukades det fram en gigantisk frukostbuffé. Och som vid alla bufféer var det min fasta övertygelse att man bör ta åtminstone en liten smakbit av allting - ja förutom korv, skinka, bacon och sånt äckligt förstås. Så vi plockade gladligen åt oss pannkakor, fil med flingor, bullar i olika former o storlekar, danske wienerbröd med chokolade, croissanter, diverse grönsaker, ägg - stekta, kokta samt förlorade - och därtill kaffe, te och olika sorters juicer.

Efter utcheckning blev det ånyo en del shopping. Det går bara inte att låta bli när det är 70 % rabatt. Det förstår ni ju själva! Och tro det eller ej men när eftermiddagen närmade sig så började det faktiskt kurra i magen igen. Så det blev en liten snabbfika med tilltugg innan det sorgliga faktumet stod klart: tid att resa tillbaka till Sverige. Men - underbart är som sagt kort!

Väl hemkomna till fosterlandet blev det ett snabbt farväl då min buss för en gångs skull dök upp precis i rätt tid. Fast det var nog bara bra - jag avskyr långdragna avsked.

Det förväntade välkomnandet blev dock en besvikelse. Min älskade hund visade tydligt att man inte bara lämnar honom två dagar så där. Visserkligen hos "mormor o morfar" som är de näst bästa människorna i hela världen, men ändå. Nåja, efter några mutor i form av lyxlevergodis tog han mig till nåder igen och vi tillbringade kvällen i soffan suckandes och stönandes över första deltävlingen i Melodifestivalen. Tänk vad vissa saker var bättre förr. Inte för att de var bättre utan för att de var förr!

Kram på er!

Monday, October 02, 2006

Wonderful Copenhagen

Tja om det är så djävla underbart där egentligen vet jag inte. Men sällskapet var trevligt (dvs lika deppigt som jag) och ölen god så det var väl det viktigaste.
Tanken var att det skulle bli en bra blandning av shopping, kultur och god mat. Verkligheten visade sig vara lite annorlunda. För egen del fanns planer på att införskaffa någon snygg huvudbonad, typ keps, så här inför hösten. Jag har nämligen läst i modemagasinen att det är populärt nu. Och poppis vill man ju gärna vara. Men icke sa nicke. Antingen var det fel färg, tokig modell eller alldeles för liten storlek till mitt groteska huvud. Så shoppingrundan slutade på HM med ett sammetskärp på rea till det facila priset av 39 danske kroner. Jag sökte en keps och fann ett skärp - jag är besviken!
Mitt resesällskap köpte däremot en jättefin och sexig svart topp. Synd dock att vi var tvugna att åka ända upp till varuhusets högsta etage. Jag säger bara: Bambi på hal is - släng dig i väggen! Du har inte sett min väninna i en rulltrappa. Tur att den personlige assistenten inte också led av svindel.
Så till kulturen. Det finns ju en del museer att välja på där i dronningens by och efter slantsingling hamnade vi på det erotiske. Nä nu ljuger jag igen. Vi gick dit helt frivilligt … Och redan vid inträdet blev man lite uppiggad när man fick ett kort som beskrev ens stjärnteckens sensuella status. Mitt stämde exakt: snygg, sexig, lockar gärna till sig yngre män, eldig, uppfinningsrik, en som man aldrig glömmer … ja ni ser själva. Själva utställningen var av lite blandad kvalitet. Det som var bäst går tyvärr inte att nämna här. Mamma kan läsa.
Ja så var det maten. Efter ett ivrigt springande fram och tillbaka lyckades vi haffa åt oss två platser på en italiensk uteservering. Och döm om vår förvåning när maten smakade riktigt bra. Ingen sönderkokt spaghetti här inte.
Men då kom nästa problem: cigaretter. Ja jag skulle givetvis aldrig ta en av dessa giftpinnar i min mun, men mitt sällskap skulle det mer än gärna. Och eftersom man inte kan gå mer än tre steg i den danska huvudstaden utan att möta någon bolmande typ borde det ju vara lätt som en plätt att hitta lite röka. Men ej! Gata upp och gata ner men ingen som ville sälja något till en stackars svensk turist. Rasister! Men de kan ha det. Sitt ni där era danskdjävlar och plågas av lungemfysem och KOL medan ni går en långsam plågsam död till mötes.
Men slutet gott … vi fick tag i lite droger till slut och kunde lyckliga men utmattade sätta oss på tåget hem igen.
Heja Sverige!

Tuesday, September 26, 2006

Privatdeckare sökes!

Känner ni till någon bra, seriös, sympatisk och inte alltför dyr privatdeckare så får ni gärna höra av er. Jag tänker mig mer någon som Snoken än Mike Hammer om ni förstår. Synd att Barnaby är vid polisen, men man kanske skulle kunna övertala honom till ett litet extraknäck. Eller vår vän Jack Frost kanske? Nåja, alla förslag emottages med tacksamhet. Inget våld eller blodsspillan på detta stadiet. Än så länge gäller det bara en förundersökning.

Lost in space

Ja ja, lugna nu ner er. Alla ni oroliga som hört av er och undrat var jag hållit hus den senaste veckan. Jag har faktiskt haft annat att göra. Det finns viktigare saker än er kära läsare!
Tyngd av sorg och bedrövad av smärta över att en fullkomligt värdelös varelse först behandlat mig som skit och sedan projicerat all sin skuld på mig blev jag övertalad att söka lyckan på annat håll. Uppåt! Nja inte i någon religiös bemärkelse, till Jesus, Gud, Allah eller så. Utan ut i den vidsträckta, oöverskådeliga, spännande men samtidigt lite skrämmande cyberrymden. För att tala klarspråk: jag har anmält mig till en kontaktsajt på nätet! Och innan ni börjar sucka och stöna och säga - tänk att det skulle så för henne till slut - vill jag bara påpeka att säkert 90% av alla som försöker hitta en partner på detta sätt är fullkomligt seriösa, välutbildade, trevliga och intressanta människor. Trist bara att det var de övriga 10 procenten som råkade fastna för just min sida. Under loppet av ca fem dagar har jag fått sisådär ett hundratal svar. Alltifrån ensamma lappgubbar i Pajala, 21-åriga oskulder som vill ha en äldre kvinna som lärarinna, gifta män som söker spänning i sitt slentrianaktiga liv, helt vanliga killar (de är nog värst - vem fan vill ha en svenssontyp) som gillar mysiga hemmakvällar och sen givetvis de som behöver en modersfigur som tar hand om både dem, deras barn, deras smutstvätt och allt annan skit de har med i bagaget. Suck! När jag tänker efter borde jag kanske ändå ta kontakt med den där oralmannen i Svedala. Jag menar: då får man i alla fall kanske lite roligt på vägen …

Wednesday, September 20, 2006

Sanning och konsekvensen därav

Idag har jag fått veta att jag är en häxa. Skönt på ett sätt för det var ju delvis dit jag strävade, men det kom lite plötsligt.
Jag är på väg att begå ett brott som är obamhärtigt, oförsvarligt och oförlåtligt. Jag är nämligen på väg att säga sanningen. Och det är något av det värsta man kan göra. Att lägga korten på bordet, svepa bort alla lögner och placera sig mitt i den sanna verkligheten är ett brott värre än stöd, bedrägeri, mord, horeri, landsförräderi … och meriterar utan tvekan en plats i Dantes nionde krets.

Grat(t)is Malmö

Snart kan man inte ta fem steg i Malmö city förrän man blir fulkomligt överfallen av någon rödklädd varelse med ett odefinierbart pappersföremål i sin höjda hand. Aha tänker man, besvikna socialdemokratiska valarbetare som i sin frustration nu ska prångla ut överblivna broschyrer. Eller Jehovas Vittnen som varit på trendkurs och nu riktar in sig på en lite yngre utvald skara.
Men icke! Det är den nya sk. gratistidningen (ingenting är gratis här i världen, det fattar ni väl?) som nu gjort sin entre i rikets tredje stad. Precis vad vi behövde, eller hur?

Tuesday, September 19, 2006

Tidstjuven

Vissa tycks tro att bara för att de pluggat på universitetet i en herrans massa år så gäller den akademiska kvarten livet ut.
Idag hade jag lunchträff prick klockan tolv. En timme av min så dyrbara fritid hade jag reserverat för en god vän som för tillfället är helt ledig hela dagarna. Och vad händer: jo drygt femton minuter senare kommer personen i fråga gåendes med benen släpandes efter sig. Icke sa Nicke att hon kunde sätta lite fart. Fick slänga i oss maten med följden att min nya fina blus blev alldeles nedkletat av någon oljig sörja. Hörru du - kemtvätt är inte billigt!